pigment

Imorgon skall jag på en sexveckorskontroll på ätstörningskliniken ännu en gång.
... och stimulerar min inre oro.
Bara den enskilda tanken på att jag minskade mitt intag inför chokladfestivalen i söndags
och att det hållt sig på den nivån efteråt... till att jag måste äta på vågen under kontrollen.
Det känns som om jag definitivt kommer att råka lägga på för lite på tallriken,
i synnerhet då det blivit som en klassiker att lägga på med en tredjedel fattandes.

Dock så orkar jag inte tänka på det just nu.
En himmelsk migrän längs en aning överstimulering av ljud med mera,
och ögon som resultat dunkar på och känns som om någon försökt töja ut dem.
Så inget mer läsande för mig ikväll, utan en tidig kväll!

Jag får försöka hitta mina sätt att lindra det jag har svårt för, samt stress
så att min situation med maten inte skall behöva falla ännu ett steg bakåt.
Och längs det även förhoppningsvis inte behöva ligga och vrida mig runt i sängen var
och varenda natt med urlöpande drömmar som bryter allt.

---

Chokladfestivalen kunde liknas med "att vara barn i en godisaffär" för min del,
då choklad är detsamma som himmel.
Dock kunde jag endast höra de ekande tankarna om "mängd", "kalorier" och "överstigande"
från ögonblicket jag vaknade av väckarklockan, längs att jag satt på busen till Djurgården.

Och då jag och mamma väl kom in i salen, visste man inte vart att börja.
Ett stånd kunde ha 10 olika sorters av choklad att prova på,
men fick, kunde jag verkligen prova på dem alla?
Den vita var fullkomligt ute ur kategorin,
medan de ljusare varianterna möttes av ett velande funderande.
Kände jag smakkänslan av ett det smakade alltför liknande med mjölkchoklad,
kunde plötsligt den där impulsen av att vilja spotta ut i handen komma.
Det värsta var väl antagligen faktumet att jag varken hade en skål,
eller kunde se allting jag stoppade i munnen som en enda portion.
Allt i ett var som att äta med en duk knuten runtom ögonen.

... Och ändå så kändes det som att befinna sig i ett bittersött himmelrike.
Att jag, som en älskare av mörk choklad, fick smaka över femton sorter
och dessutom se mängder av färger och nyanser utav valmöjligheter.
Självklart fanns det för visso de saker vi ångrade att vi ens stoppade i munnen,
som timjan & citron-pralinen och den med smaken av whiskey.
Då letade vi paniskt efter närmaste papperskorg.




Dagen kändes räddad,
för då hade det inte överstigit den normala utmaningen.
Jag hade inte förväntat mig själv att gå därifrån och samtidigt ha köpt
ett helt kilo ekologisk finchoklad, fem praliner av passionsfruktschoklad med mera.
Det var nog en nyttig upplevelse,
och då menar jag nyttig för själen.