pigment

Jag försöker att vara positiv, men när jag själv inte mår bra så tär det bara på min kraft.
Jag vill vara glad, när en person så smittar det hela ens omgivning.
Jag försöker i alla fall.

Eftersom att jag inte äter snabbt nog så får jag äta enskilt.
Glaset är undanställt från mig eftersom att det, enligt de bestämmande, liknas med något tvång.
Mjölken, vattnet, vad det är som dricks till, är det så fel att jag ville ta en klunk efter var tugga?
"Större tuggor", "Större tuggor", räcker det aldrig nog så som jag nästan bokstavligt talat pressar ned min hals.
I min syn takten då en hetsäter och sedan ett förbud att dricka alltför ofta, vad finns glädjen med maten i sådana fall?

"Det är också ett tvång att man måste njuta mellan varje tugga"

Vid vissa tillfällen kan det mesta verka vara fel.