pigment

Jag vaknade svettandes för en stund sedan.
Det kändes som om mitt hjärta slagit för fort och det värsta var att jag inte mindes varför.
Jag hade drömt, massor, men allt det var borta. Luft.
Det gjorde mig galen.

Gurgla vatten, mindes inte.
Dricka vatten, mindes inte.
Gå i trappan och jag mindes.

En viss person som satt framför, lade fram en bild på mig där jag på undersidan skrivit en fråga.
Någon fråga som om jag frågat någon annan efter svar.


Nej, det fick helt enkelt inte vara sant...!
Hon hade genomskådat att jag hade skapat en ny blogg.


Men jag hade inte det, så hur skulle jag ta mig till??

Jag vaknade.
Och med raska en rask takt travade jag mot badrumsspegeln,
lade handen mot min vänstra sida.
Kände ifall hjärtat slog i en ovanligt hög fart...

Men jag kände ingenting, knappt.
Vad var det med mig egentligen?
Så enkelt som det alltid varit, att jag bara behövde nudda med fingertoppen.

När jag såg ned, så slog det hela mig.
Mitt bröst, det bestod inte av rader med revben.
Det bestod av en byst, en liten byst.

Det är nästan lite underligt hur en persons rädsla
för saker och ting kan förändras under ett halvårs tid.